21 september

Det är det här med att hela tiden testa ens gränser, fysiskt som psykiskt.
Ibland är det en tjusning i att välja fel håll medvetet bara för att man just vet att det är fel. Kanske enbart för att få det svart på vitt för sig själv eller se motreaktionerna. Säger någon höger, går jag automatiskt vänster... dålig vana eller nytänkande?
Vem kan påstå sig veta vad som är bäst för mig, om inte ens jag vet det hur kan då någon annan då tro sig sitta på svaret?

Jag är i en bergochdalbana, ibland går det uppför och stundtals stupar det. Skräckblandad förtjusning
Kittel i magen eller käftsmäll, återstår att se.

Folk som analyserar och tror sig veta just nu kan jag med all säkerhet säga att ni vet inte ett dugg.
För om inte ens jag vet vad jag menar så kan ni omöjligt göra det.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0