16 februari

Så nu är det bra på ett bra tag. Tog igen för allt som kommer vara oåtkomligt för en lång tid framåt i tiden. Känns bra, pepp, motiverande och inspirerande. Jag kan och jag vet att jag KOMMER klara det. Känslan är rätt oövervinnlig.

Ångestladdat samtal från Skövde och nu vet jag varken ut eller in igen, varför kan man inte sia i framtiden om vad som skulle vara rätt beslut. Ibland så gäller det att hur gärna man än vill så måste man stå fast vid realsimen men just nu så är allt som ett blankt blad. Hur fan ska man då kunna vara realist när man inte vet vad nästa sida bjuder på?
Att det aldrig tar slut på måsten och ställningstaganden.

Bubbel Bubbel Bubbel*

So, so you think you can tell Heaven from Hell?
Blue skies from pain?

Can you tell a green field from a cold steel rail?
A smile from a veil?
Do you think you can tell?

And did they get to you trade your heroes for ghosts?
Hot ashes for trees?
Hot air for a cool breeze?
Cold comfort for change?
And did you exchange a walk on par
In the war for a lead role in a cage?






Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0