Att fånga en fjäril
Ska pallra mig upp till sovrummet och ta tag i att flytta/kånka bort allt så att Oskar får plats med spackel och allt vad nya tapeter innebär. Det blir trots allt hel vita väggar, mycket för att hittade en divan som är blommig. Satsar nu på inredning som är blommit och dullidull. Mattias drar en lättnadssuck eftersom han slapp de rosa blommiga tapeterna. Kanske hade hans manlighet försvunnit om han tvingats sova i en rosa prinsess rum...?
Det som är så förvånade är att människor kan skifta personlighet så väldans fort. Tråkigt för de som hamnar mitt emellan och inte riktigt vet varför... Kanske ligger det mycket bakom men det enklaste då vore nog att berätta det i så fall. Att skicka en människa in i en ofrivillig känslomässig berg och dalbana skulle kunna besparas med bara lite ärlighet. Vissa vänner vet man är föralltid och vissa byts med tiden ut, kanske är det så att man med tiden växer ifrån varandra. För visst är det så att man måste ta hand och jobba på sina förhållanden i livet oavsett om de gäller sin kärlek eller sina vänner.
Jag har tur som har ett fåtal riktiga vänner som har en självklar plats i mitt hjärta. De ska jag värna om♥
att fånga en fjäril, som vill
fälla vingarna ut över världen, en fjäril som flyger mellan oss ibland
Vi kallar den lycka, den är svår att fånga, den vill slita och rycka
som vilken lycka som helst, vilken fjäril som helst
vilken kärlek som helst, hur som helst
Idag är en bättre dag. En dag som inte tyngs av tankar som snurrar runt, runt...
