16 december

Likt en enstöring sitter jag här och håller min kaffekopp krampaktigt och smygtittar ut genom fönstret och allt jag ser är snö, snö och åter snö. Från himlen, på marken, liggandes som ett vitt täcke över hela staden.
Jag bara ska ge mig ut i detta vita med hundarna men för en gångsskull så tryter motivtionen men det är det som är härligt med hundar man kommer ut i ur och skur. Alice verkar även hon föredra soffans varma kuddar, när jag tvingade ut henne förut så stod hon mest på trappen med rynkad nos och med frågande klandrande ögon.


Tillbaka till drömmarnas värld.
-Let's have a toast for the scumbags-


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0