Tina

Jag vill ha tillbaka min Beccis, min och Mattias bästa vän och bus-clown.
Jag vill inte vänja mig att vara utan henne, jag vill bara få tillbaka henne. Allt är så orättvist, alla som förtjänar ett skott i pannan klarar sig men de bästa går åt på en gång. Sen får folk tycka att jag är larvig om jag reagerar så här över en hund men i så fall så har dom aldrig fått en "match made in heaven", hon var/är en förlängning av mig själv.
Jag har inte förstått det än, utan väntar bara på henne när man vaknar att hon ska komma kutande upp i sängen med sin lilla stump som en propeller. Jag trodde på något vis att det skulle vara lättare den här gången och acceptera och förstå en bortgång eftersom jag såg henne dö, hörde henne dö och kände henne dö. Men det går inte, det går inte att få in och jag vill inte få in det.