Come on baby, come on.

Om en vecka så ligger jag nog på stranden vid den här tiden, antingen så lever jag livet eller så våndas jag över värmen. Hoppas på det tidigare. I vilket fall som helst så längtar jag. Längtar efter att komma bort från verkligheten ett tag, inte för att det är något fel med den men ändå en vecka utan alla måsten. För även om man är ledig från jobbet så finns det alltid andra saker som man "måste" göra städa, tvätta, handla, vara tillgänglig etc.
Min strand panik är dock ett faktum, att visa sig på stranden nu är för mig otänkbart men det sköna är att där kan jag väl egentligen sluta bry mig, för vem fan känner mig där? Jag ska verkligen försöka koppla bort alla mina tankar om kilo-hysteri och bara njuta men känner jag mig själv så är det lättare sagt än gjort...
Trots detta så längtar jag tills nästa Torsdag, det ska bli grreeat!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0