10 mars



Huvudvärk, feber kom som ett slag i ansiktet igår när jag slog upp ögonen.
Det onda har inte släppt sen dess. Molnande, bultande jävla helvetesvärk.
Jag är ingen som erkänner mig svag men stundtals nu så har jag velat vara liten och bara få sätta mig på tvären och tycka att livet är skit.
Givetvis är det inte så men ibland så kan det vara skönt att få ösa ur sig det onda och ändå bara få en klapp på kinden och det blir snart bra.

Do you remember the late morning
when we went back to bed,
when we found the first position
and every muscle are resting ♥

Jag vill inte vara lugn, jag vill inte vara sjuk.
Jag vill vara pigg, motiverad och pw tills Allan inte vill se sitt koppel mer. Jag vill spöa skiten ur mina muskler på hälsogymet med kettlebells, vikter, crosstrainer, roddmaskin och löpband.
Jag vill inte sitta här i min soffa med vad som för tillfället känns som världens tyngsta och vidrigaste kropp i myskläder med osminkat ansikte.


Show me a smile then,
Don't be unhappy, can't remember
When I last saw you laughing
If this world makes you crazy
And you've taken all you can bear
You can call me up
Because you know I'll be there

And I see your true colors - För dig.







Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0