30 augusti





Inget är någonsin okomplicerat, oftast blir inget som man tänkt sig. Kanske är det, de som är tjusningen med att leva..? Skräckblandad förtjusning.
Jag skulle vilja vara mer i nuet stundtals, inte tankar, planeringar och händelser, tänk om i förväg.
Att analysera är ibland mysigt och frigörande och vissa gånger som en jävligt jobbig labyrint.
Det snurrar, skulle vilja hoppa av karusellen en stund och se objektivt på mig själv och mina tankar som är som ett nystan. Kärlek till ödet!


Trying not to lose my head

Tell you what I'll do instead, lay my body down on the floor
All we know is distance
We're close and then we run
Kiss away the difference


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0