Uffe Larsson död.

53 år gammal rycktes han iväg upp till himlen. Ingen kommer väl glömma söndagsöppet?
Jag själv måste medge att jag tyckte bättre om honom på den tiden, han var så go och gla',sedan blev han bara läskigt smal. Inte alls han. Dock så lider jag med hans familj och vänner som nu ska påbörja en resa i smärta och ångest som jag aldrig tror man kommer lära sig leva med.

Igår så kände jag av höstdepressionen komma smygande, kom tidigare i år. Men efter den här sommaren så kanske jag kan påstå att det alltid varit ett faktum. Det är konstigt för samtidigt som jag älskar hösten så hatar jag att varje höstdag som går så kommer man närmare  2 november. Alla sista minnen ställer sig på kö i hjärnan och byter av varandra i rasande fart. Tillslut vet man inte vart man ska ta vägen, jag kan inte fly från mina egna tankar. Jag saknar dig pappa.


Kommentarer
Postat av: Anonym

jag bli tårögd :( kramar till dig!/Bella

2009-10-06 @ 09:06:01

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0