Tina

Då är den här helgen på väg att ta slut den också, den har väl varit som vanligt. Skulle ha varit ledig lördag men det bidde inte riktigt så, egentligen så gör det inget då jag ändå var sjukt omotiverad och för trött att göra något vettigt i alla fall. Han med lite kvalitetstid med Mattias i alla fall innan, det är inte ofta vi tar oss tiden men då vi väl gör det är det så värt :)
Vi har så mycket för oss i princip HELA tiden, tro inte att jag är bitter över det för det är jag absolut inte. Efter snart fem år tillsammans så behöver vi inte vara med varandra jämnt. För mig är det så pass att jag skulle bli rent ut sagt galen av att bara vara tillsammans med honom 24/7. Han instämmer nog han också. Dock så finns det ingen bättre än honom, jag älskar dig <3 För övrigt så tycker jag att det är rätt löjligt med sådana som är överjävligt med varandra, allt ska göras tillsammans och man ska ha samma vänner helst också (oftast så är det väl hans som blir dina?). Det roliga är då att händer något så står man oftast där..SJÄLV.
Plus att sådana som är så snabba på att förklara för folk precis hur lyckliga de är, hur bra allt är, hur mycket de älskar varandra egentligen kanske inte alls är såå lyckliga. Tycker mest att det känns patetiskt och falskt. Man vet väl själv hur man har det i sitt förhållande, inte behöver väl hela jävla världen veta det? Var precis så när M och jag hade trubbel i paradiset, jag ville så desperat visa alla att allt var bra när det egentligen inte var det, vad vann jag på det? Sen är det klart att hela världen verkar rosenröd när man är nykär och att man då vill deklarera för alla hur lycklig man faktiskt är men sen så tycker jag att det räcker.
Dock så tycker jag att det är skönt att vi avverkat ett par år och lärt känna varandra utan och innan, det finns nog inget jag inte skulle kunna känna mig obekväm eller nervös över att behöva säga till honom, sen så vet jag att jag kan gå runt och se ut som en lodis och veta att han älskar mig ändå. Säker på att det alltid kommer vara så är jag inte, för visst kan hans känslor för mig ta slut och att han är otrogen... men att gå runt och grubbla på sådant orkar jag inte. Händer det så händer det, inget att göra åt. Livet går alltid vidare.