1 november
Skulle vilja skriva rosa luddiga gulligull uppdateringar om hur jävla underbart allt är som många andra gör fastän det är mainstreem, hamster i hjul, tjejfake alltsammans. Det har ingenting med att göra att jag för stunden är aningens bitter utan att jag faktiskt tror på fullaste allvar att det är så det går till.
Inte för alla... men många. Klart du ska kunna skrika ut din lycka när den bubblar runt i ett okontrollerbart tempo inom dig, det är inte det.
Ser det som en stor merit för mig själv att jag inte vet hur man är en sån där falsk "tjejkompis" som gummar hit och dit för att i nästa stund gå bakom ryggen. Först och främst är det patetiskt och sen rent utav sorgligt.
Vad vinner man på det?
En plastig vänskap som inte är något att ha i slutändan, det betackar jag mig för.
Vem plockar upp er när ni är på botten?
Mina vänner som jag håller hårt i har visat gång på gång att dom är stormtåliga ♥
Speciellt NU.
Mitt hjärta är på Strömsholm.
Hon blev opererad igår och kirurgen gjorde det hon kunde och det gick bra.
Det är för tidigt att säga om hon kommer bli bra. Det är timme för timme och dag för dag nu.
Hon ligger med 24hs smärtstillande på dropp.
Ortopeden säger bra förutsättningar om läkandet går som det ska och inte fått några permanenta skador på nerverna och det kan bara tiden utvisa. Vissa svarar bra på ett par dagar och på vissa kan det dröja månader.
Jag håller andan och tummarna som bara den. Det är sjukt hur mycket kärlek som fiins för henne.♥
Kommentarer
Trackback
