5 april

Imorgon önskar jag mig en sån där bra dag.
Imorgon är det dags att börja rensa bland laddad ångest som lagts på hög, allt ska ut och jag ska klara av att säga precis som det är. Ensam är inte alltid stark, ibland blir man faktiskt ensam av att försöka vara stark.
Oftast förstår jag inte ens själv att jag är grumlig innan någon annan uttalat orden. Om ens då, jag förstår inte hur man kan kastas fram och tillbaka mellan lycka, hat, apatisk, kärlek, lust och ledsamhet.

Nu vill jag att allt ska vara klart, jag vill veta hur allt blir med just ALLT! Jag avskyr att inte veta, att inte kunna planera, inte kunna tänka ett steg fram.

Längtar till träningspasset imorgon, då ska jag ladda ur varje uns av energi som finns i kroppen.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0