Sen en tid tillbaka

Texten som är förväntad att ploppa upp någon gång mellan 21 och 03 infaller nu straxt innan deadline. Tiden för bloggning är genomskådad av smurf. Tiden natt passar mig bättre än tiden dag. Jag får vara ifred, ingen mobil som ringer enformigt, inga måsten som jag kan ta tag i, inget tjat. Jag kan sitta rätt upp och ner och vara lugn.

Det värsta med nätterna dock är att man mitt i sin ensamhet får så mycket tid över till sina egna tankar. På dagarna surrar så mycket annat men på natten är de klarare än någonsin. Lösningarna kan ligga så nära till hands och valen så givna men när morgonen sedan gryr så ser allt såklart annorlunda ut.


Idag har jag hunnit med kafferep hos Flisan, promenader och sedan jobb. Jobbandet bestod av 415 brandmän, inte helt fel ska medges ;) Synd att uniformerna inte satt på, vem gillar inte uniformer liksom? Poliser är jag inte mycket för men annars så...

Nu är fötter och ögon trötta. Min kropp är relativt tålig vad gäller många timmar och mycket spring men jag börjar bli lite sliten nu faktiskt. Inte gnäller jag för jag älskar att jag har ett jobb som jag trivs att gå till men ibland är det fullt upp. Som nu när jag känner mig lite bortplockad från mitt sociala liv men det kommer.

Ångesten pockar och jag grämer mig över motivationen som flugit sin kos. Kom tillbaka är du snäll för jag vill känna mig platt igen och inte som en svullen ballong.

Nattpuss





Sen en tid tillbaka har jag varit trött
Försökt att vara allt på samma gång
Så mycket man kan göra och borde och vill
Mitt i allt så ska man räcka till

Sen en tid tillbaka har jag varit tom
Och försökt att hitta spår som leder rätt
Ja det finns så mycket måsten att vara bra på det man kan
Och mitt i allt så ska man vara sann

För allting jag skriver blir ändå för kort
Och allt som är bra med mig har jag förmågan att glömma bort





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0